Varför fattas 5 gram?

Rätta mig om jag har fel men Marabous chokladkakor har väl ändå alltid varit 100 resp 200 grams kakor? När folk pratar om att köpa en chokladkaka från Marabou så säger de att de ska köpa en "100 grams" eller en "200 grams". Igår hade jag köpt den nya sorten "Jordgubb" för att Henry (och jag också för den delen) var sugen på att testa. Eftersom jag inte visste vad vi skulle tycka om den så köpte jag en , vad jag trodde var en 100 grammare. Men så när jag skulle slänga pappret nu i morse så såg jag att det stod 95 gram. Hur kommer det sig att man gått ifrån "standardvikten"? Varför kunde man inte klämma in 5 gram jordgubbar, alternativt choklad, till i kakan? Finns det andra smaker där man också snor oss på ett par eller flera gram?

Ja, så här viktiga saker kan hjärnan fastna på när man är totalt övertrött efter att sonen vaknade klockan 4, krävde blöjbyte, sen låg och kastade sig fram- och tillbaks en halvtimme bredvid mig innan han somnade. Då kunde hans mamma inte somna om...   

Första semestern med finaste Oskar!

Nu har vi varit tillbaks efter semestern i snart två veckor. Det var verkligen skönt att komma iväg en vecka, särskilt eftersom vädret då inte direkt var tiptop här hemma... Vi hade det hur skönt som helst! Vi var en vecka på Cypern, på ett jättefint hotell längst ut i utkanten av Ayia Napa, Atlantica Sungarden. Har lagt in lite bilder efter "reseberättelsen".

Det var ju första resan med Oskar och det enda jag egentligen var lite nervös över var att flyga, man vet ju aldrig hur de små ska reagera. Men tack och lov verkar lillkillen inte ha känsliga öron, han var hur snäll som helst hela flygningarna och pratade och charmade med halva flyget. Damen berdvid oss glömde bort både att sova och att vara rädd för att landa. Det var något knepigt att försöka äta och dricka med en sprallig 10,5 månaders kille i knät och runt benen men det funkade. Ett hett tips för alla som ska ut och flyga med småbarn som inte har egen stol är att betala till den lilla slant det kostar att boka plats längst fram, det var guld att kunna sätta honom ner på golvet emellanåt. Tidningar är väldigt spännande just nu så med en broschyr kunde han roa sig där ett tag medan vi käkade.

Vi kom fram sent men Oskar slocknade först i babybjörnen och sen på bussresan från flyget till hotellet så det gick bra.  Hotellet var som sagt jättefint, det fanns två stora poolområden, det som närmast oss var väldigt lugnt och skönt med två fina pooler. Vi fick rum bara runt hörnet från receptionen och en av barerna och det fanns fina liggsolar och parasoll på balkongen, dessutom hade vi en helt underbar utsikt!

Det var precis lagom varmt med tanke på att vi hade lillskrutten med, runt en 22-27 grader varje dag. Det var lite mulet nån eftermiddag och nån morgon men annars bara strålande sol. Sista kvällen blåste det storm men då satt vi inne i restaurangen och mös så det spelade ingen roll.

Det var inte bara första resan med lilleman, det var första gången vi testade All inclusive och jag måste säga att det var över förväntan. Har hört en del om att det ska vara tråkigt och enformigt men så upplevde inte vi det här. På kvällarna var det olika tema varje kväll och även på luncherna var det bra variation på maten. Det fanns två bufféer med kall mat, två med varm, en med bröd och en med frukt och efterrätter. Dessutom stod kocken och lagade till någonting direkt varje dag, ofta färsk fisk. Förutom lax och jätteräkor testade jag även tonfisk, svärdfisk och en fisk som hette sea bream som jag inte vet vad den är på svenska men den var väldigt god. Det fanns också en barnbuffet, men Oskar käkade mest från de vanliga. Han åt som en häst! Potatis, kyckling, fisk, grönsaker och så frukt i mängder. Med den mängd bananer där fanns trodde han nog att han var i paradiset.

När man reser med litet barn var det verkligen guld att resa all inclusive. Det fanns frukt, vatten och mackor att tillgå dygnet runt och man behövde inte fundera över att leta efter restauranger som var barnvänliga. Oskar var dessutom överklycklig över att komma tillbaks till samma serveringspersonal varje dag - även med dem flirtade han hejvilt!  

Har inga spännande utflyktberättelser eller liknande, vi tog det väldigt väldigt lugnt och när vi inte satt och mös på det vackra hotellområdet så tog vi små promenader i närområdet.

På min 40årsdag gick jag och fick ryggmassage på hotellet. Massören var en herre i övre medelåldern som skulle kunnat vara brottaren Karelins pappa. Jäklar vad han kunde trycka! Bästa ryggmassagen ever! Han skällde lite på mig efteråt och sa att min rygg var en Katastroffy!! "You must respect body". Lätt att säga, svårare att göra när man har halvkasst knä samt bär runt på en 10 kilos klump om dagarna.

Det var verkligen en härlig vecka men oj vad tiden går fort! Nästa gång, när det nu blir, så blir det två veckor! Nedan kommer lite bilder från resan.

Oskar redo att turista i värmen!

Ligga hos mamma (eller pappa) och mysa under en parasoll på en härlig gräsmatta med utsikt över havet och stranden - värre kan man ha det! Mamma och pappa gillade dessutom att poolen och baren fanns mindre än en minut därifrån.

Oskar tyckte att poolerna var för kalla att bada i och efter att han fått virus i ögonen fick vi inte testa mer. Men han tyckte att det var superkul att bada badkar så han led knappast!

Mina två killar på ett sällsynt besök på stranden, hit gick jag annars mest själv och badade. Oskar tyckte att havet var spännande att titta på men inte lika kul att bada i.

Så här mysigt kan man ha det under ett parasoll när man är liten och ska sova lite middag.

När vi fick vår á lá carte middag föll kocken för Oskar och tillverkade denna specialefterrätt till honom.

Kanske tur att vi bokade rum med havsutsikt, även om de flesta rummen vette åt det hållet. Det måste ju vara sådär kul att få rummet med grankvistar hängande in på balkongen och med utsikt mot huvudgatan.

Detta var vår utsikt, något bättre!

Mors dag!

Det må vara ett kommersiellt jippo som är till mest för att få oss att konsumera mera. Men oj så härligt det var att vakna till Mors dag och veta att från och med 28/6 i fjol är det min dag också! Mina godingar (det är ju rätt sannolikt att maken hjälpt lilleman på traven) lät mig få en härlig sovmorgon, sen möttes jag av frallor, nybryggt kaffe, röda rosor och en present på frukostbordet. Supermys!

 

Mina tankar går idag ändå också till alla ofrivilligt barnlösa, jag vet ju att det här är en lite extra jobbbig dag. Önskar så att dom allihop kan få uppleva denna fantastiska kärlek! 

Matchdags!

Så var det dags för match för di blåe igen. Det har onekligen börjat lite upp och ner för laget den här säsongen. Ibland har man spelat så vackert och dundrat in så underbara mål att man fått guldvibbar fast det är tidigt på säsongen. Ibland har man försökt spela alldeles för vackert men utan någon effektivitet och man har bara velat vråla till dem: Men grisa in bollj-vlen då! Och ibland har spelet totalt låst sig och spelarna har sett ut som om de inte varit medvetna om att det pågår en viktig match.

Jag läste någonstans, minns inte vem det var som skrev det, att MFF iår har ett lag som är tillräckligt bra för att ta SM-guld men att det verkar som att man själva också känner så och därför blir lite väl självsäkra. Det kan nog ligga något i det. I två matcher nu, mot Djurgården och Mjällby, har man varit totalt överlägsna i första halvlek, tagit ledningen och det har sett hur säkert ut som helst. Sen har man kommit ut i andra som ett helt annat lag och tappat precis allt.

Nu är de väl tidigt att måla fan på väggen, men så här svajigt får det inte fortsätta vara om man ska vara med och slåss om ädla medaljer.

Det blir match via datorn idag igen - inte riktigt läge just nu för mig att ta mig in till Swedbank Stadion, men jag börjar bli riktigt sugen. Efter EM-uppehållet får det definitivt bli match (eller matcher) på på plats för mig!

Hur mycket valmöjligheter behöver vi egentligen?

När jag flyttade till England gillade jag att strosa runt i de stora mataffärerna. Varje hylla, varje vara tycktes ha oändliga alternativ att välja på. Medan det tex hemma i Sverige i stort sett bara fanns en sorts krossade tomater fanns det här en hel upp uppsjö: Grovkrossad, finkrossad, med vitlökssmak, örtsmak osv osv.

Det var ju dock ett antal år sedan och nu börjar det se likadant ut här också. Varje dag poppar det upp nya varianter och smaker på hur många produkter som helst känns det som. Visst kan det vara trevligt på sitt sätt, jag har självklart också hittat egna nya favoriter i smakdjungeln. Men ibland känns det som att det går lite väl långt, som om det är uppfinnesrikedomen som är det viktiga, inte behov eller smak. Jag menar, hur många typer av mineralvatten kan mänskligheten behöva? Jordgubb/Lakritssmak?!? Really?

Nicke Nyfiken upptäcker världen

Man kan väl säga att livet blivit något annorlunda sedan Oskar blivit mer och mer rörlig, han är verkligen inne i en upptäckarfas just nu! Att sitta och leka och prata med honom är mysigt och kul men jag undrar om det inte är mest spännande att sitta och iaktta honom när han leker för sig själv. Allt ska kollas och upptäckas. Hur låter det om man slår den här saken i golvet? Låter det annorlunda om man slår den mot elementet? Kan man ha den i munnen? Kan den rulla? Vad händer om man skakar den? Allra roligast är att försöka upptäcka saker som man faktiskt inte får.

Häromdan kröp han runt i TV-rummet och kollade och pillade på saker. Så plötsligt tittade han in i "matsalen". Där är vi inte så hemskt ofta, mest när vi har besök och ska äta eller fika. Längst där inne mot väggen stod en av Oskars leksaker. Han kröp fram till tröskeln mellan rummen och så satt han där länge och tittade sig omkring. Sen var det som att han bestämde sig för att världen skulle bli större och han kröp in. Han kröp lite långsamt, vände sen tillbaks och satte sig och kollade lite igen. Sen kröp han, med bestämda "steg" snabbt in och kastade sig över sin leksak.

Klappa har han ju kunnat göra ett tag, nu också "på kommando" och vid enstaka tillfällen förstår han också "vinka". Fast ber man honom att vinka så händer det nästan lika ofta att han klappar. Han har börjat lära sig att förstå hur vissa vardagssaker fungerar, tex att om man trycker på den där knappen på väggen så händer det något med ljuset.

Det "pratas" och det pratas mycket! Innan har det mest varit olika varianter av Dadadada i olika tonlägen och med olika volym, men de senaste dagarna har det dykt upp en massa nya ljud. Att "gå ut och gå" (vi håller honom i båda händerna, finns ingen som helst stabilitet ännu) är hur kul som helst och han är verkligen stolt som en tupp när han får visa att han kan. Nu försökte vi testa skor på honom så att vi kan testa att gå mer utomhus. Det uppskattades INTE. Vid första försöket (med kanske lite för tunga gympaskor) så blev han bara arg och ledsen. Idag köpte jag små sandaler till honom men han förstår ännu inte alls hus han ska kunna gå med de där mackapärerna på fötterna.

Det kliar ordentligt i tandköttet, 4 tänder har kikat fram än så länge, alla i underkäken. Nu har han kommit på att man kan gnida bitar av smörgåsrån mellan käkarna. Mat är fortfarande väldigt gott. Fast vi har stött på lite motstånd nu för första gången sen vi började med smakpureer. Inte konstigt eftersom han varit magsjuk men ovant för oss att han plötsligt protesterar mot mat. Det verkar vara en kombination av att han inte har hundra procent aptit, samtidigt som han helst vill hålla i mat själv, fast inte i skeden. Den där magsjukan förresten. Lillkillen kräktes ett par gånger men var i övrgit hur pigg och glad som helst och var precis som vanligt. Både vi och sjukvårdsupplysningen var övertygade om att han fått i sig nån bacilusk och att han inte var sjuk. Därmed lyckades vi smitta ner en hel familj som vi var bjudna på middag hos...  Lätt pinsamt.

Nu väntar snart nästa äventyr med Oskar: Hans första utlandsresa! (Jag räknar inte när vi var i Helsingör för många månader sedan - då sov han sig igenom i stort sett hela dan). Det ska bli jättespännande att se hur han reagerar och hur allt funkar. Jag är rätt övertygad om att det kommera tt gå bra! Det är ju en liten Nicke Nyfiken vi har. Han älskar att kolla på nya saker, och ännu mer att träffa folk, dessutom är bad en favoritsysselsättning. Han kommer att vara i sitt esse! Rapport kommer såsmåningom.

lite nya Oskar bilder

Jaha, då har det hunnit flyta en hel del tid mellan inläggen igen... Full rulle är väl min enda ursäkt. Det går liksom inte att sitta vid datorn när man är ensam vuxen hemma, inte någon längre stund i alla fall. Det ju så spännande att komma och försöka rycka i den där maskinen mamma pillar på, eller så kan man ju passa på att krypa till något av de ställen man inte får vara på, eller varför inte försöka resa sig upp nånstans utan hjälp. Här kommer i alla fall några bilder och jag ska försöka skriva ihop lite om vad som hänt de senaste veckorna lite senare.

 Gunga är kul! Det blir nog många turer till Trollsjön och den lilla lekplatsen där i sommar.

Skor har plötsligt blivit väldigt spännande. Ja, alltså inte att ha på fötterna - det är ganska läskigt och då kan man ju inte gå tycker Oskar. Nej, det är roligare med mammas och pappas skor. Helst ska man kolla hur de smakar också.

 Jag vill göra som pappa och läsa tidningen. Med en tidning kan lillskruttis roa sig själv en stund och tycker det är hur kul som helst att både "läsa", skaka den och riva i bitar. Men en liten stund efter att jag tog den här bilden började han anfalla henrys tidning istället vilket var mindre populärt.

 Mina två fina killar! Oskar poserar så fint som möjligt i sin fina solhatt. Man måste ju skydda lilla ansiktet nu när det börjat bli fint väder.

Snart är det dags att ut och resa och då tar vi inte med stora vagnen utan den hyfsat nyinköpta sulkyn. Häromdan gjordes premiärturen och precis som när Oskar fick sitta upp första gången i den stora vagnen så var väldigt förvånad och satt mer eller mindre paralyserad under promenixen. Men han vänjer sig fort, och idag så slumrade han till då och då i den.

Hej vad det går!

De första dagarna tog han bara ett par små försiktiga "steg" framåt i taget men nu, efter en vecka, är det full fart på krypningen! Igår fick han kläm på hur man skulle krypa på det hala golvet (varför stanna på lekmattan när man kan ta sig ut i världen liksom). Tidigare har han sett ut som om han stått på en träningsmaskin på ett gym, benen har flyttat sig fram och tillbaks men han stor kvar på samma punkt. Men nu har han koll på hur han ska göra och när han var utan byxor ett tag igår kväll gick det undan värre!

Nu skulle man ju kunna inbilla sig att den lille mannen skulle vara nöjd med att krypa runt och upptäcka världen. Men icke! Ett tag nu har han roat sig med att resa sig upp med mig eller Henry som stöd. Jag hade räknat med att han skulle börja testa att använda möblerna när han nu kan ta sig runt men, mycket vill ha mer. oskar inbillar sig nu att han kan resa sig direkt från krypande, själv, utan stöd. Han står på alla fyra och sträcker sen på benen och pressar allt vad han kan för att komma upp. Har man tur ger han bara upp efter ett tag, har man otur så får han syn på en leksak och glömmer vad han håller på med och drattar i golvet... Glad är han fortfarande för det mesta, även om han nu är kapabel att mer och mer visa vad han vill och när han är missnöjd över något. Men när det handlar om babysim, då är han bara glad just nu! De senaste gångerna har han börjat skratta och plaska så fort han kommit i vattnet. Han har så kul och den här gången så var han helt galen i att dyka. Jag fick hålla emot för att han inte skulle kasta sig i från kanten och han tryckte själv iväg sig från simlärararen när hon skulle "doppa" i honom på ett dyk. Klappa händerna är verkligen jättekul och nu verkar han (ibland i alla fall) förstå ordet klappa och han härmar gärna när man själv klappar. Vinkar gör han också men har ingen som helst koll på när man ska göra det. De senaste dagarna har han "pratat" massor, dock inget som ens liknar mamma ännu. :-( Ikväll är han redo att se MFF igen. Jag har inte skrivit något om senaste matchen... Dels av tidsbrist men också för att den matchen tog musten ur mig, den lilla must som finns i den här sömnbristkroppen. Ska man sammafatta 5-0 förlust mot Häcken med att ALLT gick fel. Så mycket misstag som man gjorde i den matchen gör man normalt sett inte på ett helt gäng matcher sammantaget. Ikväll är det dags igen och det känns lite jobbigt att det kommer en "måste"-match så här tidigt. Måste säger jag, inte för att det skulle vara omöjligt att klättra till toppen av tabellen även med poängtapp idag. Men "måste" för att det nog inte finns tålamod med ett misslyckande till på raken. Det skulle bli oerhört tufft för MFF vid oavgjort eller ännu värre vid en förlust, både vad gäller media och respons från supportrar. Så ikväll klappar jag och Oskar extra mycket i händerna för våra himmelsblå!

En milstolpe!

Han har kämpat länge och väl vår lille prins men inte riktigt klurat ut tricket. Men igår så klickade det plötsligt till. Mitt när jag satt i telefon med Anna så gick han upp på alla fyra, stod och gungade lite som han gjort så länge, men så plötsligt lyfte han benet lite uppåt och så: Kröp han!! Inga längre utflykter än så länge, bara ett par försiktiga "steg" framåt i taget. Men ändå. Det kändes jättestort och jag skrek stackars Anna rakt i örat. Oskar stirrade på mig och undrade nog vad jag höll på med, men sen satte han sig upp och såg jätteglad ut.
Vår store lille gosse!

Oskars hälsning till MFF

Hejsan MFF-spelare!

Äntligen ska ni börja spela matcher igen, jag och mamma har längtat. Idag har vi suttit tillsammans i soffan och laddat och jag har klätt mig extra fin. Jag har varit och kollat när ni tränade en gång. Då fick mamma lite skäll av några farbröder som också var där och tittade. Jag hade på mig min fina giraffmössa men den är ju gul. Både mamma och jag vet ju egentligen att man inte ska ha gult när man är MFF:are men jag hittade ingen himmelsblå giraff. Nu har vi bättrat oss som ni ser på bilderna och jag har på mig en mössa jag fått av min morfar.

Jag såg lite matcher förra säsongen men då var jag ju så liten att jag mest sov, då kunde jag inte heja så mycket på er. Alla MFF-sånger och hymnen började jag lära mig redan när jag låg i magen. Nu, lagom till premiären, så har jag lärt mig att klappa alldeles själv! Det tycker jag är jätteroligt så jag ska klappa mycket idag!

Jag har ett litet önskemål bara. Det där med sömn är fortfarande lite kinkigt, jag är ju bara 9 månader gammal. Oftast äter jag min kvällsgröt och går och lägger mig redan vid 20-tiden. Så jag tänkte fråga om ni kan försöka se till att avgöra redan i första halvlek? Så blir det inte så jobbigt att missa andra halvlek.

Forza Malmö hälsar Oskar (översatt från babyspråk av mamma Åsa)